|
Sida 8 av 18
5 kap. Gymnasieskolan
Allmänna bestämmelser
1 § I detta kapitel ges föreskrifter om sådan utbildning inom
det offentliga skolväsendet för barn och ungdom som är avsedd
att påbörjas av ungdomar efter avslutad grundskoleutbildning
eller motsvarande fram till och med det första kalenderhalvåret
det år de fyller tjugo år. Denna utbildning bildar
gymnasieskolan.
I 13 § ges dessutom föreskrifter om mottagande i gymnasieskolan
av vissa elever från särskolan.
Bestämmelserna i detta kapitel gäller endast ungdomar som är
bosatta i landet, om inte regeringen föreskriver annat. Lag
(1992:598).
2 § Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning
utformas. Lag (1991:1107).
3 § Utbildningen i gymnasieskolan skall utgöras dels av
utbildning på nationella program, som är avsedda att kunna
genomgås på tre läsår, dels av utbildning på specialutformade
program, som också är avsedda att kunna genomgås på tre läsår,
dels av individuella program.
Styrelsen för utbildningen får besluta att utbildningen på
nationella och specialutformade program får fördelas på en
längre tid än tre läsår. Efter regeringens medgivande får
styrelsen besluta att utbildningen får fördelas på kortare tid
än tre läsår.
Inom de nationella programmen kan finnas utbildningar med olika
inriktningar. Dessa kan vara nationellt eller lokalt
fastställda. Regeringen får meddela närmare föreskrifter om
dem. Lag (2000:445).
4 § De nationella programmen skall vara grund för fortsatt
utbildning på högskolenivå och för yrkesverksamhet.
Vilka de nationella programmen är framgår av bilaga 1.
Varje kommun skall informera om de nationella programmen och om
möjligheterna att få utbildning på specialutformade eller
individuella program. Lag (1999:180).
4 a § Ett specialutformat program skall i fråga om
utbildningens nivå motsvara ett nationellt program och därmed
kunna ligga till grund för fortsatt utbildning på högskolenivå
eller för yrkesverksamhet. Det kan utformas individuellt för en
elev eller gemensamt för en grupp elever.
Styrelsen för utbildningen skall fastställa en plan för varje
specialutformat program. Om programmet är avsett för en grupp
elever, skall styrelsen även fastställa programmål.
Lag (1999:180).
4 b § Ett individuellt program skall först och främst
förbereda eleven för studier på ett nationellt program eller
ett specialutformat program. Utbildningen skall bedrivas i en
omfattning som motsvarar heltidsstudier. Utbildningens
omfattning får dock minskas om en elev begär det och styrelsen
för utbildningen finner det förenligt med syftet för
utbildningen.
Ett individuellt program kan
1. särskilt inriktas mot studier på ett nationellt eller
specialutformat program (programinriktat individuellt program),
2. göra det möjligt för ungdomar att genom lärlingsutbildning
förena en anställning som syftar till yrkesutbildning med
studier av vissa ämnen i gymnasieskolan, och
3. möta elevers speciella utbildningsbehov.
Ett individuellt program som har ett sådant syfte som avses i
första stycket kan utformas för en grupp elever.
Ett programinriktat individuellt program skall utformas för en
grupp elever.
Utbildningen på ett individuellt program skall följa en plan,
som skall fastställas av styrelsen för utbildningen. I fråga om
sådana individuella program som avses i andra stycket 2 får
regeringen föreskriva att utbildningen i skolan skall omfatta
minst vissa ämnen. Lag (2004:1368).
4 c § Omfattningen av studierna på nationella och
specialutformade program betecknas med gymnasiepoäng. Vissa
bestämmelser om utbildningens omfattning på de nationella och
specialutformade programmen (poängplan) framgår av bilaga 2.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om tillämpningen av poängplanen.
Utbildningen inom varje ämne sker i form av en eller flera
kurser. För varje kurs skall det anges hur många gymnasiepoäng
den omfattar.
Efter varje kurs har eleven rätt att få betyg. Har eleven
enligt detta betyg minst uppfyllt kurskraven är kommunen inte
skyldig att erbjuda eleven ytterligare utbildning inom den
kursen. Lag (1999:180).
4 d § Elever på det estetiska programmet,
naturvetenskapsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet har
rätt till minst 2 180 undervisningstimmar om 60 minuter och
elever på övriga nationella program har rätt till 2 430 timmar
om 60 minuter (garanterad undervisningstid).
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om garanterad undervisningstid för
specialutformade program samt om avsteg från den garanterade
undervisningstiden enligt första stycket. Lag (2000:1438).
Erbjudande om utbildning på de nationella programmen
5 § Varje kommun är skyldig att erbjuda utbildning på
nationella program för samtliga de ungdomar i kommunen som
avses i 1 § första stycket förutsatt att de
1. har slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande
och har godkända betyg i svenska alternativt svenska som
andraspråk, engelska och matematik eller på annat sätt
förvärvat likvärdiga kunskaper, samt
2. inte tidigare har gått igenom utbildning på ett nationellt
program i gymnasieskolan eller en i förhållande därtill
likvärdig utbildning eller avlagt International Baccalaureate
(IB).
Erbjudandet skall omfatta ett allsidigt urval av nationella
program. Antalet platser på de olika programmen skall anpassas
med hänsyn till elevernas önskemål. Detsamma gäller de olika
inriktningarna inom programmen.
Erbjudandet skall avse utbildning som anordnas inom kommunen
eller i en annan kommun eller ett landsting i enlighet med
samverkansavtal. Två eller flera kommuner som gemensamt
erbjuder en utbildning på ett nationellt program bildar ett
samverkansområde för den utbildningen. Kommuner som har slutit
samverkansavtal med ett landsting om en viss utbildning bildar
ett samverkansområde för den utbildningen.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
bestämma att särskilda krav på förkunskaper skall gälla för
vissa utbildningar. Lag (1999:180).
6 § Landstingen får anordna utbildning på sådana nationella
program som avser naturbruk och omvårdnad.
Efter överenskommelse med en kommun får ett landsting även
anordna utbildning på andra nationella program. Lag (1996:566).
6 a § När en kommun erbjuder utbildning på ett nationellt
program får kommunen också erbjuda garanti för att eleven
senare skall tas in på en utbildning med en viss inriktning
inom ett nationellt program. Detsamma gäller om ett landsting
erbjuder utbildning på ett nationellt program.
Regeringen får föreskriva att en sådan garanti skall ges inom
vissa program. Lag (1999:180).
7 § För svårt rörelsehindrade ungdomar får de kommuner som
regeringen bestämmer i sin gymnasieskola anordna speciellt
anpassad utbildning (gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning).
Särskilda bestämmelser om Rh-anpassad utbildning finns i 27-32 §§.
Mottagande av sökande till de nationella programmen
8 § Den som av sin hemkommun skall erbjudas gymnasieutbildning
på ett nationellt program enligt 5 § första stycket är behörig
sökande till en sådan utbildning var som helst i landet.
Av behöriga sökande till de nationella program som anordnas i
en kommun eller för ett samverkansområde skall i första hand
tas emot de som är hemmahörande i den kommun som anordnar
utbildningen och de som är hemmahörande i en kommun som tillhör
samverkansområdet för utbildningen.
Med sådana sökande som avses i andra stycket skall jämställas
1. de som med hänsyn till sina personliga förhållanden har
särskilda skäl att få gå i den gymnasieskola dit de har sökt,
2. de som är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder det
sökta programmet och
3. de som har sökt till gymnasieskolan ifråga under åberopande
av att där, inom det sökta programmet, anordnas en utbildning
med en nationellt fastställd inriktning som inte erbjuds av
hemkommunen. Lag (1999:180).
9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
för nationella program besluta att till en viss utbildning i
första hand skall tas emot sökande från hela landet. Beslut om
riksrekrytering skall ange under vilken tid beslutet skall
gälla och får även ange hur många platser utbildningen skall
omfatta. Lag (2007:304).
10 § Innan en kommun eller ett landsting tar emot en sökande
som inte är hemmahörande i kommunen eller i samverkansområdet
för utbildningen skall yttrande inhämtas från sökandens
hemkommun. Yttrande behöver dock inte inhämtas, om det med
hänsyn till tidigare yttrande är onödigt. Lag (1991:1684).
11 § Styrelsen för utbildningen i den anordnande kommunen eller
landstinget beslutar om någon sökande inte skall tas emot
därför att han eller hon inte är behörig. Styrelsens beslut får
överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd av sökanden.
Styrelsen för utbildningen beslutar också i övrigt om
mottagande av en sökande som inte är hemmahörande i kommunen
eller samverkansområdet för utbildningen. När det gäller beslut
om mottagande enligt 8 § eller mottagande till sådan utbildning
som avses i 9 § får styrelsens beslut överklagas till
Skolväsendets överklagandenämnd av sökanden. Lag (2007:304).
12 § En ansökan om att tas in på ett nationellt program skall
skickas till styrelsen för utbildningen i den sökandes
hemkommun. Om ansökan avser ett nationellt program som anordnas
av en annan kommun eller av ett landsting, skall styrelsen
omedelbart sända ansökan vidare till styrelsen för utbildningen
där. Lag (1991:1684).
Erbjudande om utbildning på specialutformade eller individuella
program
13 § Varje kommun är skyldig att erbjuda gymnasieutbildning i
form av specialutformade program eller individuella program för
de ungdomar i kommunen som avses i 1 § och som inte har tagits
in på något nationellt program i gymnasieskolan eller en
likvärdig utbildning eller har avlagt International
Baccalaureate (IB). Detsamma gäller den som har tagits emot på
ett nationellt program i gymnasieskolan eller till en likvärdig
utbildning men som har avbrutit utbildningen där. I fråga om
elever från särskolan gäller skyldigheten dock endast
individuella program och endast om eleven vid prövning enligt 6
kap. 7 § inte tas emot i särskolan, därför att eleven bedöms
kunna gå i gymnasieskolan.
Ett erbjudande enligt första stycket får avse utbildning som
anordnas av hemkommunen eller av en annan kommun eller ett
landsting. Utbildning som anordnas av en annan kommun eller ett
landsting och som avser en grupp elever enligt vad som anges i
4 a och 4 b §§ får erbjudas inom ramen för ett samverkansavtal.
Två eller flera kommuner som gemensamt erbjuder utbildning för
en grupp elever bildar ett samverkansområde för den
utbildningen. Kommuner som har slutit samverkansavtal med ett
landsting om en viss utbildning för en grupp elever bildar ett
samverkansområde för den utbildningen. Lag (1999:887).
13 a § Efter överenskommelse med en kommun får ett landsting
anordna utbildning på specialutformade och individuella
program. Lag (1999:887).
13 b § En kommun eller ett landsting som anordnar utbildning
för en grupp elever är skyldig att ta emot en behörig sökande
till utbildningen, om den sökande hör hemma i kommunen eller
samverkansområdet för utbildningen eller om hemkommunen har
åtagit sig att svara för kostnaderna för utbildningen.
De behörighetskrav som anges i 5 § första stycket 1 och 2 för
nationella program gäller även för specialutformade program.
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela
ytterligare föreskrifter om behörighetskrav för sådana program.
Lag (1997:575).
13 c § En ansökan om att tas in på en utbildning som är avsedd
för en grupp elever skall skickas till styrelsen för
utbildningen i den sökandes hemkommun. Om ansökan avser en
utbildning som anordnas av en annan kommun eller ett landsting,
skall styrelsen omedelbart sända ansökan vidare till styrelsen
för utbildningen där. Till ansökan skall styrelsen foga ett
yttrande där det framgår om hemkommunen åtar sig att svara för
kostnaderna för elevens utbildning, om inte hemkommunen tillhör
samverkansområdet för utbildningen. Lag (1997:575).
13 d § Frågan om att ta emot en sökande till utbildning som är
avsedd för en grupp elever prövas av styrelsen för utbildningen
i den anordnande kommunen eller landstinget. Styrelsens beslut
får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd av den
sökande. Lag (1997:575).
14 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får för specialutformade eller individuella program besluta att
en viss utbildning skall stå öppen för sökande från hela
landet. Beslut om riksrekrytering skall ange under vilken tid
beslutet skall gälla och får även ange hur många platser
utbildningen får omfatta. Lag (2007:304).
Intagning av elever
15 § Styrelsen för utbildningen ansvarar för intagningen till
de olika utbildningar som anordnas inom kommunen eller
landstinget, om inte annat följer av föreskrifter av
regeringen.
Intagningsorganisationen får vara gemensam med en annan kommun
och gemensam för gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbildning.
Föreskrifter om urval mellan behöriga sökande meddelas av
regeringen.
Beslut om intagning får inte överklagas. Lag (1991:1684).
Elevernas rätt att fullfölja sin utbildning
16 § Den som tagits in på ett nationellt program i
gymnasieskolan och påbörjat det, har rätt att fullfölja sin
utbildning på det programmet i kommunen eller inom
samverkansområdet eller, om utbildningen har ett landsting som
huvudman, inom det landstingsområdet. Detta gäller även om de
förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under
studietiden.
Dessa bestämmelser gäller också i fråga om utbildning med en
sådan inriktning som avses i 3 § tredje stycket, om eleven har
tagits in på ett program och därvid getts garanti för att
senare bli intagen till en sådan utbildning.
Rätten att fullfölja utbildningen enligt första stycket gäller
även efter ett studieavbrott på högst ett läsår för studier
utomlands. Detsamma gäller i fråga om sådan garanti som avses i
andra stycket, om inte skolhuvudmannen vid utfärdandet av
garantin gjort uttryckligt förbehåll mot dess giltighet i
händelse av studieavbrott. Lag (1999:180).
17 § En elev, som har tagits in på ett nationellt program eller
på en utbildning med en viss inriktning inom ett sådant program
och påbörjat utbildningen men som därefter flyttar från
kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, har rätt att
fullfölja utbildningen på det påbörjade programmet eller
inriktningen där den nya hemkommunen erbjuder sådan utbildning.
Erbjuder den nya hemkommunen inte programmet eller utbildning
med den inriktningen har eleven rätt att efter eget val
fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller ett landsting
som anordnar utbildningen. Lag (1999:180).
18 § Elever som önskar fullfölja sin utbildning med en sådan
nationellt fastställd inriktning inom ett nationellt program
som inte erbjuds av deras hemkommun bör, om det finns plats, få
flytta till gymnasieskolan i en kommun eller ett landsting där
den önskade utbildningen anordnas. Styrelsen för utbildningen i
den kommun eller det landsting där utbildningen anordnas
beslutar om sådant mottagande av en elev.
Styrelsens beslut får inte överklagas. Lag (1999:180).
19 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om vad som krävs för att få påbörja en
kurs och om begränsningar i rätten att gå om en kurs. Lag
(1995:879).
20 § Den som har påbörjat en utbildning på ett specialutformat
eller ett individuellt program i en kommun har rätt att
fullfölja programmet enligt den plan som fanns när utbildningen
inleddes. Samma rätt har den som har påbörjat ett
specialutformat program i ett landsting.
Om eleven har medgivit att programmet ändras, har han rätt att
fullfölja utbildningen på det ändrade programmet.
Rätten att fullfölja utbildningen gäller även efter ett
studieuppehåll på högst ett läsår för studier utomlands. Lag
(1997:575).
Kostnader
21 § Utbildningen i gymnasieskolan skall vara avgiftsfri för
eleverna. De skall utan kostnad ha tillgång till böcker,
verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig
utbildning. Huvudmannen får dock besluta att eleverna skall
hålla sig med enstaka egna hjälpmedel. I verksamheten får också
förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad
för eleverna.
Interkommunal ersättning
22 § En kommun som i sin gymnasieskola på ett nationellt
program har tagit in en elev som inte är hemmahörande i
kommunen eller i samverkansområdet för utbildningen, har rätt
till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från
elevens hemkommun.
23 § Ett landsting som i sin gymnasieskola på ett nationellt
program har tagit in en elev som inte är hemmahörande i en
kommun som har samverkansavtal med landstinget, har rätt till
ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från
elevens hemkommun. Lag (1996:566).
24 § I fall som avses i 22 och 23 §§ är dock hemkommunen inte
skyldig att betala ersättning när mottagande har skett på annan
grund än enligt 8, 17 eller 29 § och eleven har tagits emot på
ett nationellt program där huvudmannen erbjuder en lokalt
fastställd inriktning. Lag (2007:304).
24 a § Om inte den anordnande huvudmannen och hemkommunen
kommer överens om något annat, och inte heller något annat
följer av andra stycket, skall den interkommunala ersättningen
beräknas enligt anordnarens självkostnad.
Erbjuds utbildningen av hemkommunen skall ersättningen, utom i
fall som avses i 8 § tredje stycket 1 samt 16 och 17 §§, högst
uppgå till den kostnad som hemkommunen själv har för
motsvarande utbildning. Är anordnarens kostnad lägre skall
hemkommunen i stället ersätta den lägre kostnaden.
Lag (2007:304).
25 § När det gäller utbildning för döva, hörselskadade och
svårt rörelsehindrade elever får regeringen fastställa den
extra ersättning som skall lämnas för dessa elever.
26 § Regeringen får föreskriva om skyldighet för hemkommunerna
att betala ersättning till den anordnande kommunen för sådan
utbildning som avses i 9 och 14 §§. Regeringen får vidare
föreskriva om sådan skyldighet för hemkommunerna när det gäller
sådana individuella program som avses i 4 b § andra stycket 2.
Lag (1999:887).
26 a § En elevs hemkommun är skyldig att betala ersättning för
kostnader för elevens utbildning till anordnare av utbildning
som leder fram till International Baccalaureate (IB).
Skyldigheten gäller dock endast utbildning för sådana elever
som hemkommunen var skyldig att erbjuda gymnasieutbildning vid
den tidpunkt då IB-utbildningen började och endast om
utbildningsanordnarens avgifter till International
Baccalaureate Office (IBO) betalas av staten.
Om parterna inte kommer överens om annat skall ersättning utgå
med ett belopp som regeringen eller den myndighet regeringen
bestämmer beslutar. Lag (1993:370).
Utbildning som är speciellt anpassad för svårt rörelsehindrade
ungdomar (Rh-anpassad utbildning) m.m.
27 § I denna lag avses med svårt rörelsehindrad den vars
rörelsehinder ensamt eller i kombination med annat
funktionshinder medför att han eller hon
1. för att kunna följa ett program i gymnasieskolan behöver
tillgång till en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning, och
2. har behov av habilitering och i vissa fall har behov av
boende i elevhem och omvårdnad i boendet. Lag (2002:137).
28 § Ungdomar som är svårt rörelsehindrade har rätt att få
utbildning vid en sådan gymnasieskola med Rh-anpassad
utbildning som avses i 7 § om de
1. har slutfört sista årskursen i grundskolan eller
motsvarande,
2. kan påbörja utbildningen senast under första halvåret det
kalenderår då de fyller 21 år, och
3. uppfyller de övriga behörighetsvillkor som regeringen eller
den myndighet regeringen bestämmer föreskrivit för
utbildningen.
Bestämmelsen i första stycket 1 gäller inte utbildning på ett
individuellt program. För rätt till sådan utbildning krävs att
grundskoleutbildningen eller motsvarande har avslutats.
Lag (2002:137).
29 § En sådan gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning som
avses i 7 § skall ta emot sökande från hela landet till den
speciellt anpassade utbildningen.
30 § Frågor om intagning till Rh-anpassad utbildning vid vissa
gymnasieskolor och andra frågor om rätt till sådan utbildning
enligt 7 § prövas av en särskild nämnd, gemensam för sådana
gymnasieskolor.
Nämndens beslut i fråga om intagning eller i övrigt om rätt
till utbildning får överklagas endast av den som begärt
utbildningen. Beslutet överklagas hos Skolväsendets
överklagandenämnd. Ett beslut får dock inte överklagas såvitt
det gäller placering vid en viss gymnasieskola.
Lag (1999:886).
31 § Avgifter får inte tas ut från eleverna för insatser för
omvårdnad i boendet och habilitering som tillhandahålls av
staten, kommun eller landsting i anslutning till en
gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning. Regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
avgifter för kost och logi. Lag (1999:886).
31 a § Hemkommunen skall betala ersättning för kostnader för
boende och omvårdnad i boendet. Hemlandstinget, i förekommande
fall hemkommunen, skall betala ersättning för kostnader för
habilitering. Ersättningarna skall betalas till den huvudman
som enligt avtal med staten svarar för verksamheten.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om sådana ersättningar.
Lag (1999:886).
32 § Regeringen får föreskriva att utbildningen på nationella
och specialutformade program får fördelas på fler än tre läsår
när det gäller utbildning för döva, hörselskadade och svårt
rörelsehindrade. Lag (1999:886).
Stöd till inackordering
33 § Till elever i gymnasieskolan som behöver inackordering
till följd av skolgången skall hemkommunen lämna ekonomiskt
stöd i de fall eleverna tagits emot enligt 8 § eller går på
utbildning som avses i 9 eller 13 §. Detsamma gäller elever som
fullföljer sina studier enligt 17 §. Skyldigheten gäller till
och med det första kalenderhalvåret det år då ungdomarna fyller
tjugo år. Stödet skall avse boende, fördyrat uppehälle och
resor till och från hemmet. Stödet skall ges kontant eller på
annat lämpligt sätt enligt kommunens bestämmande. Om stödet ges
kontant, skall det lämnas med lägst 1/30 av prisbasbeloppet
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för varje hel
kalendermånad som eleven bor inackorderad. Beloppet får
avrundas till närmast lägre hela tiotal kronor.
Första stycket gäller dock inte de elever som avses i 27 §.
Första stycket gäller inte heller i fråga om utlandssvenska
elever som får inackorderingstillägg enligt studiestödslagen
(1999:1395).
I 31 a § finns bestämmelser om hemkommunens skyldighet att utge
ersättning för vissa kostnader för elever som genomgår Rh-
anpassad utbildning. Lag (2007:304).
|
Skollagen