Skollagen - 4 kap. Grundskolan PDF Skriv ut Skicka sidan
Artikelindex
Skollagen
1 kap. Allmänna föreskrifter
2 kap. Den kommunala organisationen för skolan
2 a kap. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg
2 b kap. Förskoleklassen
3 kap. Skolplikt och motsvarande rätt till utbildning
4 kap. Grundskolan
5 kap. Gymnasieskolan
6 kap. Särskolan
7 kap. Specialskolan
8 kap. Sameskolan
9 kap. Fristående skolor
10 kap. Särskilda utbildningsformer
11 kap. Kommunal vuxenutbildning (komvux)
12 kap. Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux)
13 kap. Svenskundervisning för invandrare (sfi)
14 kap. Skolhälsovård
15 kap. Övriga föreskrifter
Alla sidor
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

4 kap. Grundskolan

1 § Utbildningen i grundskolan skall syfta till att ge eleverna
de kunskaper och färdigheter och den skolning i övrigt som de
behöver för att delta i samhällslivet. Den skall kunna ligga
till grund för fortsatt utbildning i gymnasieskolan.

Särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i
skolarbetet.

2 § Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning
utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande
skall anpassas efter deras ålder och mognad.

3 § Grundskolan skall ha nio årskurser.

Utbildningen i varje årskurs skall bedrivas under ett läsår.
Varje läsår skall delas upp på en hösttermin och en vårtermin.

Eleverna i grundskolan skall ha en i huvudsak gemensam
studiegång, om inte annat följer av föreskrifter som meddelas
av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Lag
(1993:1679).

3 a § Vissa bestämmelser om utbildningens omfattning i
grundskolan (timplan) framgår av bilaga 3. Regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer får

1. meddela de närmare föreskrifter angående tillämpning av
timplanen som behövs,

2. för särskilda utbildningar meddela föreskrifter om
avvikelser från timplanen, och

3. i övrigt göra begränsade avvikelser från timplanen, om det
finns särskilda skäl. Lag (1998:1829).

4 § Utbildningen i grundskolan skall vara avgiftsfri för
eleverna. De skall utan kostnad ha tillgång till böcker,
skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en
tidsenlig utbildning. I verksamheten får dock förekomma enstaka
inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.

4 a § Eleverna i grundskolan skall erbjudas kostnadsfria
skolmåltider. Lag (1997:1212).

5 § För var och en som enligt denna lag har rätt att gå i
grundskolan skall hemkommunen sörja för att sådan utbildning
kommer till stånd.

Denna skyldighet skall normalt fullgöras genom att hemkommunen
anordnar grundskola i den omfattning som krävs för att bereda
utbildning åt samtliga i kommunen som har rätt till sådan.

Om det finns särskilda skäl får hemkommunen komma överens med
någon annan kommun att denna i sin grundskola skall ta emot
elever vars grundskoleutbildning hemkommunen har att sörja för.

6 § Varje kommun är skyldig att vid utformningen av sin
grundskoleverksamhet beakta vad som för eleverna är
ändamålsenligt ur kommunikationssynpunkt.

Ingen kommun får organisera sin grundskola så att någon elev på
grund av skolgången behöver bo utanför det egna hemmet. Avsteg
härifrån får dock göras om förhållandena är så speciella att
det framstår som orimligt att kommunen anordnar skolgång på
sådant sätt att eleven kan bo kvar i hemmet under skolgången.
Vid denna bedömning skall särskild vikt fästas vid elevens
ålder.

Vid fördelningen av elever på olika skolor skall kommunen
beakta vårdnadshavares önskemål om att deras barn skall tas
emot vid en viss skola så långt det är möjligt utan att andra
elevers berättigade krav på placering i en skola nära hemmet
åsidosätts eller att betydande organisatoriska eller ekonomiska
svårigheter uppstår för kommunen.

Kommunen får även frångå vårdnadshavarens önskemål om att deras
barn skall vara placerade i en viss skola om det är nödvändigt
med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero. Ett
placeringsbeslut som på denna grund avviker från
vårdnadshavarens önskemål gäller omedelbart om inte
Skolväsendets överklagandenämnd beslutar något annat.
Lag (2007:378).

7 § Hemkommunen är skyldig att sörja för att det för eleverna i
grundskolan anordnas kostnadsfri skolskjuts, om sådan behövs
med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållandena,
funktionshinder hos en elev eller någon annan särskild
omständighet.

När en elev till följd av skolgången måste bo utanför det egna
hemmet, skall hemkommunen svara för att eleven utan extra
kostnader får tillfredsställande förhållanden.

Hemkommunens skyldighet enligt första och andra styckena
omfattar inte

1. sådana elever som väljer att gå i en annan grundskola än den
som kommunen annars skulle ha placerat dem i om något önskemål
om en viss skola inte framställts, eller

2. sådana elever som avses i 8 och 8 a §§.

För sådana elever som avses i 8 § första stycket skall den
mottagande kommunen under samma förutsättningar som gäller för
elever som är hemmahörande i kommunen sörja för kostnadsfri
skolskjuts inom den kommunen. Kostnaden härför ingår i de
utbildningskostnader som avses i 8 §. Lag (1998:1829).

8 § En kommun skall i sin grundskola även ta emot en elev för
vars grundskoleutbildning kommunen inte är skyldig att sörja,
om eleven med hänsyn till sina personliga förhållanden har
särskilda skäl att få gå i den kommunens grundskola. En kommun
som på grund av sådan skyldighet tar emot en elev har rätt till
ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från
elevens hemkommun.

Innan kommunen fattar beslut om att för visst läsår ta emot en
sådan elev skall den inhämta yttrande från elevens hemkommun,
om sådant yttrande inte bedöms som onödigt.

Den rätt en kommun har enligt första stycket att få ersättning
för sina kostnader skall kommunen också ha i fråga om elever i
sådana särskilda utbildningar som regeringen bestämmer. Vid
fastställande av kostnaderna skall hänsyn tas till utgående
statsbidrag. Lag (1998:1829).

8 a § Efter önskemål av vårdnadshavare har en kommun rätt att i
andra fall än som avses i 5 § tredje stycket och 8 § i sin
grundskola ta emot en elev från en annan kommun. I sådana fall
har kommunen rätt till ersättning för elevens utbildning från
elevens hemkommun. Om inte de berörda kommunerna kommer överens
om annat, skall ersättningen bestämmas med hänsyn till
kommunens åtagande och elevens behov efter samma grunder som
hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna
grundskolorna. Om en elev har ett omfattande behov av särskilt
stöd, är hemkommunen inte skyldig att lämna bidrag för det
särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska
svårigheter uppstår för kommunen. Lag (1996:1044).

9 § Den som har tagits emot i en kommuns grundskola ett visst
läsår har rätt att gå kvar hela läsåret, även om de
förhållanden som låg till grund för beslutet ändras under
läsårets gång. Om det för eleven endast återstår en årskurs har
eleven också rätt att gå kvar sista årskursen.

I fall som avses i första stycket andra meningen har den kommun
där eleven går kvar rätt till ersättning för sina kostnader för
elevens utbildning från elevens hemkommun. Lag (1993:800).

10 § Om en elev i grundskolan inte tillfredsställande har
slutfört sista årskursen när skolplikten upphör men bedöms ha
förmåga att fullfölja utbildningen, skall eleven beredas
tillfälle att göra detta under högst två år efter det att
skolplikten upphörde.

11 § Beslut som en kommun fattar i frågor som avses i 7 § andra
stycket om åtgärder för elever som inte bor hemma, i 8 § första
stycket första meningen om mottagande av en elev från en annan
kommun samt i 10 § om rätt att fullfölja utbildningen får
överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd av eleven eller
företrädare för denne. Lag (1993:800).

12 § Beslut om placering som avses i 6 § fjärde stycket får
överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. Lag (2007:378).