Rättshjälpslag (1996:1619) - Rättshjälpsnämnden PDF Skriv ut Skicka sidan
Artikelindex
Rättshjälpslag (1996:1619)
Inledande bestämmelser
Rådgivning
Allmänna förutsättningar för rättshjälp
Rättshjälpens förhållande till rättsskyddsförsäkringar
Begränsningar i rätten till rättshjälp
Rättshjälp till näringsidkare
Övergång av rättshjälp till dödsbo
Förmåner som ingår vid rättshjälp
Särskilda bestämmelser om rättshjälp till offer för sexualbrott utomlands
Särskilda bestämmelser om rättshjälp i vissa gränsöverskridande angelägenheter
Rättshjälpsavgift
Förordnande och byte av rättshjälpsbiträde
Ersättning till rättshjälpsbiträde
Motparts ersättningsskyldighet
Medparts ersättningsskyldighet
Upphörande av rättshjälp
Återbetalning av rättshjälpskostnader
Ekonomiskt underlag
Beslut i rättshjälpsfrågor
Överklagande m.m.
Rättshjälpsnämnden
Övergångsbestämmelser
Alla sidor

48 § Rättshjälpsnämnden består av en ordförande, som skall vara eller ha varit ordinarie domare, två ledamöter som skall vara advokater samt två övriga ledamöter. Alla ledamöter skall vara svenska medborgare. De får inte vara underåriga eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.
   Regeringen förordnar ledamöter och utser ordförande för viss tid. För ordföranden skall finnas en eller flera ersättare. I övrigt får regeringen utse lämpligt antal ersättare. Bestämmelserna om ordförande och ledamöter tillämpas också på ersättare.

49 § Rättshjälpsnämnden är beslutför med ordföranden och minst två andra ledamöter, av vilka en skall vara advokat och en övrig ledamot.
   Vid avgörande av ett ärende som är av principiell betydelse eller annars är av särskild vikt, skall dock samtliga ledamöter delta.
   Rättegångsbalkens regler om omröstning i tvistemål tillämpas när ärenden avgörs av Rättshjälpsnämnden. Ordföranden skall dock säga sin mening först.