Öppet brev till Tidningen Norra Skåne PDF Skriv ut Skicka sidan
Artiklar - Artiklar

Öppet brev till Tidningen Norra Skåne

Gällande artikel Mamman får oftast vårdnaden om barn

den 23 Maj 2010

 

Jag läste artikeln på eran hemsida angående vad Enhetschefen Lisskulla Söderström uttalat om hur duktiga Socialförvaltningen är vårdnadsmål.

Jag kommenterade då jag vet att så inte är fallet. Ni har efter det tagit bort kommentarerna och även valt att stänga kommentarsfältet.

 

 

 

 

Jag var i en tvist om mitt barn där jag bara fick beskedet av mamman att hon skulle flytta. Ingen diskussion huruvida jag accepterade eller inte. Bara att det skulle göras då hon träffat en ny pojkvän som bor i den kommun dit hon flyttat.

 

Anledningen till flytten var inte direkt riktat till barnens bästa. Nej Anledningen var simpel och enkel.

Hon ville ha ett hus, Huspriserna var billigare i den nya kommunen och han skulle få ha närmare till sitt barn och till sitt jobb.

Mamman återgav inga som helst uttalanden om sina egna barns behov eller nående om så skulle ske.

Det första som hände när vi då kom till socialförvaltningen i Hässleholm var att man skulle göra en inhämtning av snabbupplysningar. Upplysningarna inhämtades från Vena förskola i Hässleholm.

Dock reagerade jag på hur man uttalat så tydligt att man inte trodde att en flytt skulle innebära problem för barnet. Jag kontaktade då förskolan och frågade vad de baserade sina uttalanden på.

Sanningen var den att förskolan hade inte fält de uttalanden som Socialförvaltningen skrivit. Dock hade de skrivit under dokumentet utan att läsa igenom vad som skrevs då de hade förtroende för de aktuella socialhandläggarna. Dessa uppgifter kan styrkas av ***-****** ******** på Venaförskola då det var henne som jag hade kontakt med och hon reagerade själv på att de inte hade skrivit korrekta uttalanden.

 

Detta var bara början på en lång kamp där den tuffaste kampen faktiskt var emot socialenmyndihetens dumheter mot mig som pappa. Jag minns också att mamman som har boendet och har så haft hela tiden och jag enbart haft vartannat helgumgänge fick stora sympatier då hon klagade på att jag som pappa gjorde så många första-gångs saker med vårat barn. Mamman ville vara den som ville ta med barnet på restaurang mm mm ... När det visade sig att jag och barnet på ett gemensamt initiativ tagit hål i öronen på barnet fick jag reaktioner på att detta var förfärligt eftersom jag gjort detta utan att konsultera mamman först.

 

Man ansåg alltså att detta kunde jämföras med att mamman valde att flytta med barnet utan att konsultera med pappan. Vilket som kan anses värst vet inte jag men jag anser att deras ageranden visar på tydliga partiskheter vid tvist.

 

Samarbetsproblemen utmynnade varje gång i jättestora gräl som inte ledde någon vart.

Mamman hade då kontaktat Socialhandläggarna och bett om att få avsluta samtalen men fått rådet att fortsätta. Men när sedan jag sa ifrån att det räckte med samtal eftersom det inte ledde nånvart så valde man att avsluta på grund av att parterna inte tycket att det ledde någonstans. Men man skrev i papperna att det var pappan som valde att avsluta samtalen.

I en tingsrättsförhandling kan det anses som om pappan är den som har samarbetsproblem i och med uppgifterna som skrivs.  

Samtidigt har det i nästan inget fall skrivits en enda konsekvensbeskrivning mitt fall.

Under denna tvist lyckades socialförvaltningen få mig deprimerad och självmordsbenägen. Detta sökte jag hjälp och stöd för. Jag hade dock en sådan insikt att jag kunde se att mitt barn inte skulle befinna sig hos mig vid sådana omständigheter.

 

Då kopplades Barn och Ungdomsenheten in med Roger Thorslund i spetsen. Roger Thorslund påbörjade då en telefonkampanj där han ringde återkommande och försökte få till ett umgänge utan att ens lyssna på vad jag sa om min livssituation och min mentala hälsa.

Tills slut säger denna Roger Thorslund rakt ut i telefon att han fullkomligt ”Skiter” i hur jag mår och att fokusen ligger på barnet.

Sedan skriver han ihop ett beslut som man sedan i tingsrätten påstår är en överenskommelse mellan mig och honom om umgänge. Trotts att man inte kan finna en enda underskrift från mig vid detta beslut så kallar man det en överenskommelse.

 

Jag hamnar på grund av min mentala hälsa i arbetslöshet. Min ekonomi drabbas värre och värre. Andra gången jag blir arbetslös står jag utan pengar samtidigt vill jag utbilda mig då jag saknar en yrkesutbildning.

 

Tyvärr gick inte utbildningen så bra då jag under tvistens gång tappar fokus i utbildningen och får tack vare det mitt studiemedel indraget.  Jag gick i fyra månader helt utan pengar då socialförvaltningen inte ville hjälpa mig alls.

När jag tillslut hamnar på ett möte med Socialchefen Bodil Sundlöv och hennes gruppchefer för ekonomiskt bistånd får jag omtalat för mig vad som anses vara barnperspektivet hos Socialförvaltningen i Hässleholm.

 

Jag minns dessa ord som om de precis uttalats till mig.

Bodil Sundlöv till sina gruppledare: Berätta nu för Mikael hur barnperspektivet ser ut.

Ena gruppledaren: Barnperspektivet vi har är att om du inte har några pengar så får barnet vara hos den andra föräldern.

Detta kära redaktion för Norra Skåne är alltså Hässleholms svar till en pappa som haft en deklarerad inkomst på 33000:- under hela 2009. En pappa som prioriterat sitt barn så att hon skall få ha en någorlunda bra vistelse hos pappa trots ekonomiska bekymmer. Jag lyckade ha min dotter 3 av dessa 4 månaderna igenom att inte betala hyran då jag ändå inte skulle kunnat betala hela hyran ändå.

Enbart för att mitt barn skall ha möjligheten att träffa sin pappa. Samtidigt har jag under 2009 ansetts vara underhållsförpliktigad till en mamma som har halva bostadskostnader och ett hem med två inkomster.

 

Men i vårdnadsutredningen skrivs jag som om jag hade en dålig ekonomi. Om jag nu skulle ha en sådan dålig ekonomi, Varför är jag då inte berättigad ekonomiskt bistånd omedelbart så att barnet kan har en trygg och god uppväxt hos båda sina föräldrar?

Jag minns också Bodil Sundlövs kommentar till mig när jag klagade på utredningsmetoderna vid tidigare tillfälle då man ljugit vid snabbupplysningarna:

Bodil Sundlöv frågar: Om du fått bestämma hur det skulle se ut Mikael , hur hade det sett ut då?

Mitt svar var enkelt: Att mamman tänker om och att dom tittar på ett hus så att barnet kan fortsätta ha en god och nära relation till sin pappa så som hon haft tidigare.

Bodils enda svar på detta var: Man kan inte alltid få som man vill.

 

Med denna historien vill jag påtala att jag anser att ni genom censur av kommentarsfältet där ni stänger av och raderar kommentarer som är svar på Lisskulla Söderströms lögner i media stöttar ett fortsatt arbete från socialförvaltningarna att diskriminera pappor och att ni hjälper dem att aktivt stjälpa både barn och vuxna. 

Jag tycker att det är för bedrövligt att se er på detta sätt bryta mot yttrande och åsiktsfriheten då ni likt socialförvaltningen enbart låter en part komma till tals i frågor som dessa.

Jag kan avslutningsvis berätta att jag idag inte har eller har för avsikt att ha något umgänge med mitt barn. Man har inom socialförvaltningarna visat att jag inte duger till och att genom sitt agerande visat att man ser en förälder viktig för sitt barn medan den andra inte duger eller kan vara en lösning när ett barn far illa.

 

För visst är det väl märkligt att jag redan innan en flytt av barnet kan säga att vårat barn kommer inte att må bra av detta samt att det visar sig i Vårdnadsutredningen att hon visar ett lugnare beteende hos pappa än hos mamma. Dock, Ekonomin är det som gör att mamman hellre får behålla boendet samt tilldöms ensamvårdad för att kunna ta barnet till en bupmottagning och där försöka diagnostisera barnet för något biopolärt än att man med Vårdnadsutredningen som underlag först prova att flytta över barnet till pappan med fortsatt gemensamvårdnad.

Detta är ett öppet brev till er på tidningen Norra Skåne som kommer att publiceras på hemsidan Vårdnads & Umgängeslagar. En sida som jag startade 2007 och som ger information till föräldrar i tvist.

Jag skulle också vara tacksam om ni vågar publicera den i eran tidning med ett svar på hur ni ställer er till relevant fakta istället för att enbart ta in uppgifter från en Enhetschef som uttalar sig partiskt då det handlar om dennes egen verksamhet.

 

Var får vi plats att uttala oss i eran tidning som verkligen har fakta och som har utsatts av denna diskriminering som Socialtjänsten utsätter oss och våra barn för?

Samtidigt skulle jag vilja ha ett svar på varför ni censurerade bort kommentarerna som visa på motsatsen mot vad Liskulla Söderström uttalar.

 

Psydonym: En som aldrig kommer att skaffa fler barn

 

Tacksam för svar

Mikael Karlsson

**************************

 

Lägg till kommentar


Säkerhetskod
Uppdatera